När temperaturen i en bostad är för låg under längre perioder kan det påverka både hälsa och vardagsliv. Som hyresgäst har du rätt till en viss inomhustemperatur, och om värmen inte når upp till godtagbara nivåer kan du i vissa fall ha rätt till ett hyresavdrag för kall lägenhet.
Den här guiden förklarar vad som gäller, vilka regler som styr temperaturen i hyresrätter och hur du som boende kan agera om bostaden är för kall.
Vad räknas som en för låg temperatur?
Det finns riktlinjer som säger att temperaturen i en bostad normalt ska ligga runt 20–21 grader. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att inomhustemperaturen inte bör understiga 20 grader under längre tid. För känsliga grupper, som äldre eller personer med vissa sjukdomar, bör det helst vara minst 22 grader.
Om temperaturen under flera dagar ligger under dessa nivåer (särskilt under vinterhalvåret) anses det inte som rimligt boende, och kan därmed utgöra grund för att kräva åtgärder eller nedsatt hyra.
Vad säger hyreslagen?
Enligt jordabalken, som reglerar hyresförhållanden, har en hyresvärd skyldighet att hålla lägenheten i ett sådant skick att den är fullt brukbar för sitt ändamål – det vill säga att den ska kunna användas som bostad året runt. Om uppvärmningen är otillräcklig och temperaturen ligger under vad som anses acceptabelt, kan detta utgöra ett fel i lägenheten.
I sådana fall kan hyresgästen ha rätt till nedsättning av hyran för den tid felet funnits. För att kunna kräva detta krävs dokumentation och att hyresvärden har informerats och getts möjlighet att åtgärda problemet.
Hur kallt måste det vara för att få avdrag?
Det finns inga exakta gränser i lagen, men om temperaturen ligger klart under 20 grader i flera rum och under flera dagar, kan det betraktas som en brist. Om värmen sjunker under 18 grader bör man agera direkt. Temperaturer under 16 grader betraktas som allvarliga och kan påverka hälsan negativt, vilket ger ännu starkare grund för kompensation.
Ifall det bara är kallt en kort stund, till exempel några timmar på natten, är det svårare att få kompensation. Men om kylan kommer tillbaka ofta eller pågår under lång tid, kan man ha rätt till ett hyresavdrag för kall lägenhet för den tid bostaden varit för kall.
Vad ska man göra om lägenheten är kall?
Det första steget är att mäta temperaturen med en termometer, gärna i flera rum och under flera dagar. Skriv upp resultaten tillsammans med datum och tidpunkt. Se till att spara bilder som visar mätvärdena.
När du har samlat informationen ska du kontakta din hyresvärd. Skicka ett mejl eller brev där du förklarar problemet tydligt. Skicka med dina mätningar och bilder, och be dem att fixa felet. Hyresvärden måste få en chans att rätta till det innan du gör något mer.
Om ingenting händer trots att man påtalat problemet kan man kontakta miljöförvaltningen i kommunen. De kan göra en inspektion och mäta temperaturen själva. I vissa fall kan de kräva att hyresvärden höjer värmen.
Kallt i lägenheten ersättning
Ifall du har bott i en lägenhet där det varit kallt under en längre tid, och hyresvärden inte har fixat problemet, kan du ha rätt att få en ersättning i efterhand. För att kunna få ersättning är det som sagt viktigt att du kan bevisa att temperaturen varit för låg och att du har gett hyresvärden en chans att åtgärda felet.
Ersättningen kan till exempel ske genom att du får tillbaka en del av hyran för den tid som lägenheten varit för kall. Det kallas för hyresnedsättning och gäller från den dag bristen började, inte från det att du klagade. Därför är det bra att dokumentera temperaturerna så tidigt som möjligt, gärna med datum, tider och bilder på en termometer i flera rum.
Vad händer om värden vägrar göra något?
Om hyresvärden inte svarar, vägrar ta problemet på allvar eller inte åtgärdar felet, kan ärendet tas vidare till Hyresnämnden. Det är en kostnadsfri instans där tvister mellan hyresgäster och hyresvärdar kan lösas. Man kan ansöka om nedsatt hyra, begära skadestånd eller få hjälp att tvinga hyresvärden att fixa problemet.
Det är också möjligt att hålla inne delar av hyran tills felet är åtgärdat, men detta bör göras med stor försiktighet och helst i samråd med Hyresgästföreningen eller juridisk rådgivning, eftersom det annars kan leda till att man blir skyldig att betala i efterhand.
Gäller samma regler för alla typer av bostäder?
Reglerna gäller främst för hyresrätter. Om man bor i en bostadsrätt, andrahandslägenhet eller hyr ett rum gäller i stort sett samma temperaturkrav, men processen att få rätt till kompensation ser lite annorlunda ut beroende på avtalet.
För bostadsrättsinnehavare är det föreningen som ansvarar för att värmesystemet fungerar. Vid andrahandsuthyrning beror det ofta på vad som står i kontraktet, men grundläggande krav på hälsosam inomhusmiljö gäller även där.
Hur lång tid tar processen?
Det varierar mycket. I bästa fall åtgärdar hyresvärden problemet inom några dagar efter att man har klagat. I andra fall kan det dra ut på tiden, särskilt om ärendet går vidare till kommunen eller Hyresnämnden. Det är därför viktigt att börja dokumentera så tidigt som möjligt, så att man kan visa hur långvarigt problemet varit.
Om man senare begär nedsatt hyra eller skadestånd är det vanligt att beslutet kommer flera månader efter att problemet först uppstod.
