Serneke konkurs är ett av de största rasen i svensk byggbransch sedan 1990-talskrisen. När Serneke Sverige AB försattes i konkurs den 7 januari 2025 efter egen begäran, blev konsekvenserna omedelbara och omfattande – både för bolaget självt och för hela branschen.
Stoppade projekt och varsel
Beslutet om konkurs innebar att samtliga byggprojekt omedelbart pausades. Följden blev att hundratals pågående byggen runt om i landet står stilla, vilket orsakar fördröjningar och ekonomiska konsekvenser för kommuner, bostadsrättsföreningar, underleverantörer och entreprenörer.
Samtidigt har 550 anställda blivit varslade, vilket ökar trycket på arbetsmarknaden inom byggsektorn.
En konkurs av historiska mått
Med skulder på 2,6 miljarder kronor är Serneke konkurs den största i branschen sedan finanskrisen på 1990-talet.
Det är inte bara omfattningen av skulderna som chockerar – utan också den dominoeffekt konkursen riskerar att skapa i ett redan pressat marknadsläge. Underleverantörer står nu inför risken att själva gå i konkurs på grund av uteblivna betalningar.
Konkursförvaltare utreder tillgångarna
Advokat Jörgen Wistrand från CMS Wistrand Advokatbyrå har utsetts till konkursförvaltare och har nu i uppdrag att utreda bolagets tillgångar och skulder.
Arbetet i konkursboet fokuserar bland annat på att identifiera möjliga värden i pågående projekt, försöka sälja tillgångar och utreda fordringar. Många borgenärer väntar nu spänt på att se hur mycket, om något, de kan få tillbaka.
Sernekes problem började långt innan konkursen
Redan innan konkursansökan hade det funnits tydliga Serneke problem. Förseningar, ekonomiska underskott och rykten om interna kriser har under längre tid cirkulerat.
Analytiker har pekat på en alltför aggressiv tillväxtstrategi, kombinerad med låg lönsamhet och svag kontroll över kostnaderna i stora projekt. Trots varningssignaler lyckades bolaget inte vända utvecklingen.
”Serneke 2.0” väcker kritik
Mitt i konkursens efterspel har det också uppmärksammats att ett nytt bolag startats upp – ett Serneke-relaterat bolag som av vissa kallas ”Serneke 2.0”.
Detta har väckt hård kritik i branschen. Många menar att det är oacceptabelt att en ny aktör med kopplingar till samma personer redan börjat bygga vidare, medan fordringsägare och underleverantörer fortfarande kämpar med konsekvenserna av den tidigare konkursen.
Osäker framtid för branschen
Sernekes konkurs är ett hårt slag mot en bransch som redan brottas med höga materialkostnader, sjunkande efterfrågan och ökade räntor. Förtroendet för större privata byggaktörer har tagit skada, och det återstår att se hur konkursen påverkar investeringsviljan i framtida byggprojekt.
Byggbranschen står inför en tuff period, och Serneke konkurs är ett tydligt tecken på hur snabbt läget kan förändras när problem inte hanteras i tid.
